Om sanningen

Enligt en Österländsk berättelse beslöt gudarna en dag för att skapa världen. De skapade stjärnorna, solen och månen. De skapade havet, bergen, blommorna och moln. Sedan skapade de människan. Sist skapade de Sanningen.

Då uppstod emellertid ett problem; var skulle de gömma Sanningen så att människorna inte genast skulle hitta den? De ville dra ut på det spännande sökandet.

”Låt oss sätta Sanningen på toppen av det högsta berget”, sade en av gudarna.”Där blir det alldeles säkert svårt att hitta den”.

”Vi placerar den på den avlägsnaste stjärnan”, sa en annan.

”Låt oss gömma den i den mörkaste och djupaste av alla avgrunder”

”Vi döljer den på månens hemliga sida”

Till slut sa den visaste och äldste guden: ”Vi gömmer Sanningen i människornas eget hjärta. Så kommer de att söka efter den överallt i universum, utan att veta att de hela tiden bär den inom sig”.

 

Om sinnesro

Gud ge mig Sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan

och Förstånd att inse skillnaden.

 

Tal av Nelson Mandela vid  presidentinstallationen 1994 i Sydafrika

Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.

Vår djupaste rädsla är att vi har en ofattbar makt.

Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss själva:

Skulle jag vara lysande, underbar, begåvad och unik?

Men  – hur kan vi undgå att vara det?

Du är ett Guds barn.

Världen blir inte bättre av att du gör dig liten.

Det ligger inget stort i att krympa,

för att andra människor ska slippa känna sig osäkra.

Vi är födda till att förverkliga Guds storhet inom oss.

Den storheten finns inte bara i några av oss.

Den finns i alla.

Och när vi låter vårt eget ljus lysa

ger vi utan att tänka på det andra tillåtelse att göra samma sak.

När vi blir befriade från vår egen rädsla befrias andra i vår närhet automatiskt.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *